YTTRE HEBRIDERNA – Tweed, gäliska och fantastisk natur
Yttre Hebriderna är en ögrupp bestående av ca 200 öar, varav 15 är bebodda, som ligger väster om skotska fastlandet och sträcker sig från Isle of Lewis i norr till Barra i söder med en yta av 3 070 kvadratkilometer.
I Storbritannien kallas öarna även The Western Isles och på gäliska heter ögruppen Innse Gall vilket betyder främlingarnas öar. På dessa öar har gäliskan ett av sina starkaste fästen och mer än hälften av befolkningen åtminstone förstår språket även om de inte talar det.
Av de ca 26500 invånarna bor 9000 i öarnas huvudstad, Stornoway på Isle of Lewis, och totalt bor ca 22 000 på Isle of Lewis och Isle of Harris.
HISTORIA
Yttre Hebriderna har en lång och varierad historia och öarna har bebotts sedan ca 8 000 år fKr. Spår av bebyggelse och många monument som till exempel Calanais Standing Stones och Carloway Broch vittnar om tidig bosättning.
Vikingarna kom till Yttre Hebriderna på 800-talet och stannade till 1266 då öarna övergick till att styras av The Lords of the Isles, en sammansluting av olika klaner. I samband med detta vann även gäliskan mark.
Fram till mitten av 1900-talet bodde stora delar av befolkningen i så kallade "blackhouses" byggda i sten och täckta av stråtak. I Gearrannan på västra Isle of Lewis finns en by med numera restaurerade hus där den sista invånaren bodde kvar till början av 1970-talet.
Religion har varit, och är fortfarande, starkt närvarande i det dagliga livet på Yttre Hebriderna.På Lewis och Harris tillhör den absoluta majoriteten av befolkningen den strikta, protestantiska skotska kyrkan och på den södra delen av öarna (från Benbecula till Barra) är befolkningen katolsk vilket kan förklaras av närheten till Irland.
GÄLISKA
På öarna talas skotsk gäliska av mellan 40-80 % av befolkningen beroende på var på öarna man befinner sig. Allt som allt talas gäliska av ca 60 000 personer i Skottland och många av dem bor på Yttre Hebriderna där gäliskans starkaste fäste är på norra Isle of Lewis.
Gäliskan kom från Irland med irländska munkar på 400-talet och de som talar den skotska gäliskan kan utan större problem förstå iriska. Det som ställer till det lite för den som vill lära sig gäliska är att uttalet inte verkar ha mycket gemensamt med stavningen.
På öarna är alla skyltar längs vägarna på både engelska och gäliska språken och man kan plocka upp ett eller annat ord genom att studera dessa skyltar, t ex norr, söder etc.
Man hittar även, gäliskans inflytande till trots, en hel del skandinaviska ortsnamn på Yttre Hebriderna. ”Borgh” eller ”Borve” förekommer på olika öar och kan härledas till borg. Vissa öars namn slutar på – ay, t ex Eriskay – Eriks ö, Berneray, Björns ö osv.
HARRIS TWEED
De flesta textilintresserade har säkert vid något eller några tillfällen stött på Harris Tweed som numera är ett aktat varumärke världen över. Bakgrunden till denna ”cottage industry” är att Lady Dunmore, änka efter Earl Dunmore som ägde Harris, i mitten av 1800-talet fick upp ögonen för den fina tweeden som vävdes på öarna av mycket skickliga väverskor. Hon började marknadsföra den till sina förmögna vänner och ”the rest is history” som man säger. Ryktet om detta förnämliga tyg spred sig snabbt och återförsäljare runt om i Storbritannien och så småningom världen började saluföra tweeden.
1910 etablerades varumärket Harris Tweed som nu skyddas av The Harris Tweed Authority i Stornoway och dess främsta uppdrag är att skydda varumärket mot piratkopior.
Idag vävs tweeden av närmare 200 vävare som alla sitter hemma hos sig och väver. Det finns både vävare som är knutna till något av de tre spinnerier som fortfarande finns kvar på Isle of Lewis och vävare som köper sitt garn från ett av spinnerierna och sen väver efter eget huvud och säljer tweeden direkt till kund.
De som väver åt spinnerierna får sitt garn från dem plus instruktioner om vad som ska vävas. Den färdiga tweeden lämnas sen till spinneriet där den efterbehandlas och säljs vidare till kund. Det är betydligt fler vävare som väver åt spinnerierna än självständiga vävare.
STICKNING
Precis som på alla andra ställen där man har behövt hålla sig varm och torr har det stickats flitigt på Yttre Hebriderna och den sticktradition som lämnat störst avtryck är de så kallade Eriskay fisherman's ganseys.
Under sillfiskets storhetstid från ca 1850 fram till mellankrigstiden stickades många ganseys längs de brittiska kusterna. På den lilla fina ön Eriskay, näst längst söderut av Yttre Hebridernas nu bebodda öar, stickades dessa användbara och praktiska plagg för användning i ett hårt klimat. Det som skiljer ganseys från Eriskay från ganseys från Skottlands östkust är att de förra består av väldigt många olika mönster åtskilda av en horisonell bård.
Utöver garn till den tweed som vävs på öarna finns det ett par mindre producenter av garn för framför allt stickning. Berlinn Yarn på Berneray drivs av Meg Rodger som låter spinna ullen från de egna och grannarnas får till fina garner och Uist Wool på North Uist har ett eget spinneri. På Uist Wool producerar man endast naturfärgat garn medan Megs garner finns i en vacker palett av färger.
Under våra resor från norr till söder på Yttre Hebriderna besöker vi båda garnproducenterna och där berättar innehavarna med inlevelse om sina verksamheter och möjlighet att handla dessa fina garner finns självklart också.
NATUREN
Naturen på öarna är varierad och Isle of Lewis är till stor del täckt av torvmosse medan Isle of Harris består av berg och väldigt lite odlingsbar mark. Dessa två ”öar” sitter ihop men det går en klar gräns där Harris berg reser sig vilket historiskt sett gjort det mycket svårt att ta sig från Lewis i norr till Harris i söder.
När man fortsätter söderut med båt från Leverburgh på södra Harris till Berneray och vidare till North Uist hamnar man i ett landskap som domineras av machair, bördiga strandängar, och sjöar och havsvikar. Där kan den som är intresserad av fiske få sitt lystmäte, både till havs och i och kring sjöarna.
De makalösa stränderna med sitt kristallklara turkosa vatten hittar man framför allt på den västra sidan av öarna från norr till söder. Eoropie på Lewis, Luskentyre och Horgabost på Harris, West Beach på Berneray och oräkneliga fler på North och South Uist, Eriskay och Barra. Vattnet blir runt 12 grader som varmast vilket stoppar vissa men långt ifrån alla från att bada.
På alla våra resor stannar vi till på några av de vackra stränderna för att njuta av de fantastiska färgerna och om man drar sig för att bada hela kroppen så kan man ta av sig skorna och svalka fötterna en stund.
VÄDRET DÅ?
Ja, det enda man kan säga om vädret är att man får vara beredd på det mesta på dessa öar i Atlanten.
Våra resor går under sommarhalvåret, i allmänhet mellan maj-september och ibland kan man få uppleva till synes olika årstider under en och samma dag så det är i princip omöjligt att sia om hur vädret kan tänkas bli under en viss resa. Samtidigt som regnkläder varmt rekommenderas kan även shorts och t-shirt bli aktuellt så det gäller att packa kläder för alla väder.
LÄSTIPS:
Peter Mays deckartrilogi:
Svarthuset
Lewismannen
Coffin Road
Även av Peter May - Ranish Tweed, en deckare i Harris Tweed-miljö
Compton Mackenzie:
Whisky Galore
En roman med många komiska inslag som utspelar sig på Eriskay där SS Politician gick på grund 1941 lastad med bl a 22 000 lådor whisky. Boken har även gett upphov till två filmer med samma namn, en inspelad 1949 och en 2016.
Mer information om Yttre Hebriderna kan man hitta på:
